lördag, april 19, 2008

Det kanske måte göra ont...

Lördag morgon, erika blev väkt kl 9 av systers kompis.
erika damp o på dåligt humör.

efter det var jag tuvungen o städa rumet, o då hittar jag.längst underst, under alla afischer o så,
min makulerade th biljet, jag har medvetandes lagt den där, för o slippa se den,
för o slippa gråta i säkert en halvtimme, över bara biljetten. jag hade lagt den underst, för o slippa ha ont. nu rivs alla sår upp igen, o jag vet inte vad jag ska ta mig till.
allt kretsade runt den där konserten, de 96 lyckligaste dagarna i mitt liv. jag hämatde ut dem, jag pratade inte om ngn annat. jag svävade helt enkelt på moln, i 96 dagar, oundviklig att ta ordentlig kontakt med igentligen, jag hade endå bara konserten i huvudet, först akorden i break away dånandes ut ur högtalarna var ofta en sitvation jag tänkte på. ståendes breve frida, skrikades i schrei, eller gråtandes till by your side. men inte en tanke på att bill kunde slita ut rösten, få halsproblem, o konserten stäldes in. hur många tänkte den tanken? men mina moln försvan plötligt, 9 dagar innan konserten, bill skulle opereras, madde ringde o berättade vad angelica skrivit på bdb. men det gjorde mig bara lite deepig, th skulle ju komma, mina biljetter gällde fortfarande endå. men för bara ngn vecka, försvan allt. biljetterna skulle makuleras, o jag satt o grät i telefon med anchi i säket en timme. men med idén om spainen, men de sket sig med semester. sen kom dortmund, men efter att ha bråkat med pappa funkade inte dte heller.
då gick all luft ur. o jag grät.. med makulerad biljet, gömde jag undan den, för o slippa gråta över en konsert som inte blev av. men som jag sa till angelica, det får göra ont.. det insgå jag ordentligt idag. det kanske måste göra ont, för att jag ska komma över det. trots att jag aldrgi kommer glömma de, alla nätter jag gråtit för deras skull, först för att de kom, sen för bills cysta, o efter det iställda konserter helt, kanske det måste göra ont, för att kunna längta igen till saker. för just nu rör sig bara konserten i huvudet på mig.. Komm und rette mich

Inga kommentarer: